Här är min alla-hörlurar-jag-avverkat-sedan-2006-sammanfattning

Vita Sony: Juni 2006 - maj 2007
Jag var inte riktigt 14, det var sommar och jag bestämde mig för att införskaffa en sån där mp3. En liten Sony, med vita hörlurar. I maj 2007, bara några dagar efter att bilderna togs slutade hörlurarna att fungera. Jag minns fortfarande hur sur jag blev.



Svarta Sony: Maj 2007 - mars 2008
Det var bara att köpa nya. Svarta Sony denna gång. Hatade dem för att de var cirka två millitimeter större än mina gamla och därmed satt sämre. Sen gick tappade jag min mp3 i golvet så den gick sönder, i början av hösten. Köpte en ny, en Samsung, men behöll mina Sony-hörlurar för de nya såg helt mobbade ut. Men i mars året därpå så var jag tvungen att byta till de mobbade i alla fall. För ni kan ju gissa vad som hände...



Mobbade Samsung: Mars 2008 - november 2008
Här har vi mobboffren i mina emo-öron. De stod ut ur öronen som fula kottar. Vänjde mig vid dem till slut, men en sen novemberkväll på bussen hem bestämde sig ena sidan att sluta fungera. Sedan dröjde det inte många dagar innan båda var helt väck. Så är det alltid.



Koss med Tokio Hotel-logga: December 2008 - december 2009
Köpte mig ett par från Koss, och de kom att hålla sig funktionella längst av alla. Ett år. Ritade Tokio Hotels logga på dem. Lite småfint sådär. Men ja, sen dog de lagom till jul.



Blå ankor: Januari 2010 - februari 2010
Fick två par ankhörlurar av min lillebror i julklapp. Jättefina. Men kvalitén var desto sämre... De blåa var först ut att användas, men efter en månad slutade (R) att fungera. Bara därför skulle det självklart vara (L) som fastnade i gåbandet på idrotten och gick av.



Vita ankor: Mars 2010 - mars 2010
Som tur var hade jag ju de andra ankorna, så det var bara för dem att ta över. Invigde dem på väg ner mot Stockholm och min första Tokio Hotel-konsert. Efter en vecka var (L) väck. Ja, en vecka. Orkade inte ens bli sur, blev mest bara less. Ja, sen gick även (R) sönder.



Vita Skullcandy: Juni 2010 - september 2010
I två månader var jag utan egna hörlurar, så jag snodde (lånade) ett par av... någon (pinsamt nog tror jag att även de började glappa). Men så skaffade jag äntligen dessa i början av sommarlovet. Tänkte, att "Jamen Skullcandy! Skullcandy är bra. Izabell har Skullcandy, och hon har haft dem aslänge. DOM SKA JAG HA!" Sedan, när jag var sjuk nu i september var (R) helt plötsligt glapp. Jag blev jättesur. Sedan tänkte jag "Live with it, jag får nöja mig med (L).", men självklart började även den glappa. Donerade dem till Sofias skrotträd.

Blå Skullcandy: Oktober 2010 - who knows really?
Köpte dessa i måndags. Fan om de inte håller! Då ska jag spendera tusen kronor på någonting jag hatar. Eller så ska jag äta en ost. Det är äckligt. Snälla, håll ett år i alla fall!!!

Detta är alltså åtta hörlurar på fyra år! Fyra bara i år. Det är väl bara att inse, jag har otur med hörlurar. Helt enkelt. Men jag är ganska amazed över jag lyckats fånga alla på bild... Speciellt de tre första.

VAD GÖR JAG FÖR FEL?!?!?!!!