CHELSEA GRIN
Skrikmusik, men riktigt skön sådan då det var live. Diggade trummisens uppsättning av cymbaler. Ja, jag kollar alltid in trummorna det första jag gör när jag är på konsert. Märket på trumsetet och cymbalerna, finishen, uppsättningen, storleken... Jag skojar inte! Att han hade dubbelkaggar ger extra plus. Det ser bad ass ut.


BLESSTHEFALL
Åh ja, fint band, grym spelning. Sångaren Beau var ute i publiken flera gånger, så man kunde röra honom, haha. Det grymmaste var när han klättrade upp på "balkongen" och gjorde en framåtvolt ner i publikhavet. SICK! Lyckades fånga ett plektrum också. Eller ja, det landade helt enkelt på min axel, så.
Matt hade DW-trummor, mitt favoritmärke, åhw. Med tre olika finishar. Vit snare (virvel), silver-kagge och svartglittriga toms (pukor), pretty cool.


ASKING ALEXANDRIA
Fett med ös! Blev nästan mördad av alla crowd-surfare! Scheisse. Och som jag sa innan, Danny är inget vidare på att sjunga live, men när man är där med hela upplevelsen tänker man inte på det. Men att de är dåliga live, som jag hört många säga, håller jag inte alls med om! Sluta!
Och hur mycket snyggare var de inte IRL då? Ben. Mums. James, auihghjvg. Och hans trumset, DARN! Vitt Truth-kit med vit hardware och gröna ränder. Hawt. Sabian-cymbaler på det såklart.

Nog för att det känns så varje gång, men detta måste varit den svettigaste konserten jag varit på. Jag kände att det rent av rann i ansiktet någon gång. Inte vidare mysigt. Svettade bort halva mina ögonbryn dessutom.

Och bilderna. Hellre än inget. Tagna med mobilen. De klarar åtminstånde rörelseoskärpa bättre än min kompaktkamera.